Höjas nya byasida

Lekplatsföreningen

Ordförande:
Erika
 
kontaktperson
Jonas Brorson
Höjaliden 6
0708 784 626
jonas.brorson@gmail.com
 
Ledamöter:
  • Henrik Lindwall
  • Victor Brynningsen
  • Kajsa Molin
  • Joakim Bengtsson
  • Lina Molin
  • Fanny Orwinger

Protokoll

Gräsklippning 2024

Detta tappra gäng (med familjer) ställer upp och klipper i år och sparar föreningen massor av pengar:

V 20 J Bengtsson

V 21 H Lindwall

V 22 P Gudmundsson

V 23 F Orwinger

V 24 L Molin

V 25 G Holtzberg

V 26 A Starnert

V 27 C Häll

V 28 V Brynningsen

V 29 J Brorson

V 30 D Baltrock

V 31 Andreas D

V 32 J Bengtsson

V 33 H Lindwall

V 34 P Gudmundsson

V 35 F Orwinger

V 36 L Molin

V 37 G Holtzberg

V 38 A Starnert

V 39 C Häll

V 40 V Brynningsen

V 41 J Brorson

V 42 D Baltrock

Var och en är ansvarig för sin vecka. Är man av någon anledning förhindrad att klippa, får man själv hitta en ersättare.

Glöm inte bort gräsytan på Klockarebacken! 

Lycka till och se upp för stenar och lekande barn

Lekplatsföreningen

Höja Lekplats och vägsamfällighetsförening

Det låter kanske lite motsägelsefullt. Lekplats och vägar, men det är precis vad vi ansvarar för. Lekplatsen ligger mitt i byn och har under de senaste åren förnyats. Nya gungor, gungbräde, snurräcke, fort och nu även en asfalterad aktivitetsyta. (Plan där man kan spela hockey eller kanske basket.

En självklar samlingsplats för de unga i byn. Lekplatsen hålls i form tack vare föreningens medlemmar. Varje år har vi en vårstädning och en höststädning. Därmellan sköts gräset av frivilliga hjältar. Förutom Lekplatsen är många av oss som fastighetsägare i byn även ansvariga för en del av vägarna genom en vägförening.

Inte bara en lekplats

Med läget mitt i byn är lekplatsen en självklar samlingsplats även för vuxna. Varje midsommar ordnas ett ordentligt firande med dans och lekar på dagen och ett klassiskt knytkalas på kvällen där grillarna glöder. Inofficiella kubbmästerskap och rundpingis brukar också hinnas med

Världens längsta kasebana

Äldre Höjabarn och vuxna pratar fortfarande om de där magiska somrarna runt millenieskiftet när vattenrutschbanan var på plats. Från början, ganska blygsamt med lite byggplast utrullat i grässlänten, men redan året därpå kom byggnadsställningarna fram och satte svindelkänslan på prov. Alla med lite självbevarelsedrift tvekade, men åkte ändå.